Tidskriften Ale utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening i samverkan med Historiska museet vid Lunds universitet.

Tidskriften kommer ut med fyra häften om året. De har fokus på historiska, arkeologiska m.fl. ämnen med särskild koppling till de så kallade Skånska landskapen, med vilka avses landskapen Blekinge, Halland och Skåne. Texterna kan beröra teman från äldsta stenålder till 2000-talets samtidshistoria.

Den gemensamma nämnaren är det geografiska rummet. Tidskriften har som främsta syfte att presentera den senaste aktuella forskningen med koppling till de skånska landskapen. Skribenterna består både av akademiska forskare från discipliner såsom historia, arkeologi, etnologi, konstvetenskap, och kulturgeografi och av andra framstående experter på olika aspekter av lokalhistoria.

Äldre nummer av tidskriften Ale hittar du här

Klicka här

Äldre skriftserier från 1869 och fram till 1961 hittar du här

Klicka här

Ska du skriva en artikel till Ale? Här hittar du tidskriftens instruktioner, skrivregler med mera.

Instruktioner

Aktuellt nummer av tidskriften Ale:

Aktuellt nummer

Ale nr 3/ 2024

I Ale nr 3 2024 går att, i Andreas Manhags artikel, läsa om tidigare okända arkivhandlingar som kanske kan ge svar på frågan om var på Helgonabacken det förutvarande Allhelgonaklostret i Lund har varit beläget. Andreas Manhag är antikvarie vid Historiska museet i Lund.

I artikeln författad av Per Vikstrand, docent i Nordiska språk vid Uppsala universitet, får vi lära oss om ortnamnsmiljön runt centralplatsen Västra Vång i Blekinge och betydelserna av flera olika ortnamn, exempelvis Vång och Viåkern.

I sektionen aktuellt om antikvariskt går dessutom att läsa om en undersökning av pålspärrar i östra Blekinge som Blekinge museum genomfört under 2022 och 2023, berättat av Mikael Björk, marinarkeolog vid Blekinge museum.

Tidigare nummer 2024

Ale nr 2/ 2024

2024 års andra nummer av Ale bjuder på intressant läsning av Alexis Bågenholm, fil. kand. i historia, om spanska sjukan och hur olika skikt av Malmös befolkning drabbades. I arkiven finns dokumentation om sjukdomens spridning och hur den bekämpades, som har använts för att skildra en pandemi för mer än 100 år sedan. 

Vi får också möta den legendariska arkeologen Märta Strömberg i artikel av Paul Eklöv Pettersson, som har granskat Strömbergs utgrävningsmaterial från 1960-talets undersökningar i Hörup på Österlen. Paul Eklöv Pettersson är antikvarie vid Lunds universitets historiska museum och nu presenterar han slutsatser från utgrävningsmaterialet som inte varit publicerade tidigare.

I numret ges också en översiktlig presentation av den legendariske trädgårdsarkitekten Per Fribergs arkiv, som har räddats till forskningen och nu ordnas och förtecknas vid SLU i Alnarp.

Nu är Ale nr 1/ 2024.

I årets första nummer av Ale får vi stifta bekantskap med en skånsk lokaltidning, Christianstads Weckoblad, som gavs ut från och med 1810 och cirka 20 år framåt. Det var länge Kristianstads enda tidning och fyllde en viktig funktion som informationsspridare. Genom historikern Ingemar Ottossons artikel får vi kännedom både om tidig svensk presshistoria och om Kristianstad under en dynamisk period i stadens utveckling.

Arkivarien Henning Bro från Frederiksbergs kommune ger oss en bild av Skånes och angränsande landskaps betydelse för Köpenhamn under den expansiva efterkrigsperioden. De landområden och de resurser som fanns på östra sidan av Öresund fick betydelse för samhällsplanering och infrastruktur i Köpenhamn med omnejd.

Tidigare nummer 2023

Ale nr 4/ 2023.
Årets sista nummer av Ale innehåller läsning om skånska kyrkor. Jes Wienberg, professor i historisk arkeologi, ger i sin artikel en nyansering av hur reformationen kom att påverka interiörerna i de medeltida kyrkorna. Han visar att det inte var fråga om en abrupt övermålning av medeltida kalkmålningar utan att processen var betydligt mer komplex än så.

Malmös tidigare stadsantikvarie Anders Reisnert tar oss med till Fulltofta kyrka, vars äldsta byggnadshistoria nu kan klarläggas genom förnyade byggnadsarkeologiska undersökningar. Och antikvarien vid Lunds universitets historiska museum Andreas Manhag skildrar det fascinerande fyndet av borttappade föremål som gjordes i domkyrkan då koret och korstolarna gjordes om på 1830-talet. I tjocka lager av damm och smuts som samlats under hundratals år återfanns både skriftliga meddelanden och olika vardagsföremål som kyrkans tjänare tappat. En vägledning till källor om kyrkobyggnader som finns hos Riksarkivet i Lund ges av arkivarierna Matts Wiberg och Tobias Bjernehed och slutligen får vi redan nu reda på ett par medlemsaktiviteter som väntar 2024.

Ale nr 3/ 2023
I nummer 3/2023 finns en innehållsrik artikel med titeln Likvida affärer. Ored Olsson i Grönhult, Villands Vånga, och brännvinsekonomin vid 1800-talets mitt. Författaren, docent Anders Perlinge, skriver om hur affärstransaktioner på landsbygden fungerade före sparbanksväsendets genombrott. Tack vare en unik källa i form av dagboksanteckningar förda av bonden Ored Olsson i Grönhult mitten av 1800-talet har det varit möjligt att göra en fallstudie som visar olika aspekter av enskilda personers ekonomiska situation under självhushållningens tid.
I Ale 3/2023 får vi också en inblick i vad som döljer sig i Historiska museets stora magasin i Lund, där fyra amanuenser under våren arbetade med att gå igenom de intressanta utgrävningsfynden från Ageröd. De aktuella föremålen härrör från mesolitikum, den förhistoriska period som ibland kallas ”jägarstenålder”, och är bland de äldsta kända lämningarna av invånare i Skåne. Föremålen från Ageröd är fascinerande vittnesmål om människans förmåga att använda de material som finns tillgängliga i närområdet för att tillverka redskap som var nödvändiga för överlevnaden.
Slutligen får vi en rapport från föreningens glada sommarutflykt, som i år gick till nordvästra Skåne.
Ale nr 2/ 2023

Två längre artiklar. Den första utgår från en arkeologisk utgrävning i Eskilstorp nära Vellinge, där en storgård som ägts av ärkebiskop Asser undersöktes. Flera nya pusselbitar till kunskapen om bebyggelse och landskapsutnyttjande i övergången mellan vikingatid och medeltid presenteras.

I den andra artikeln ges en inblick i vardagen på det svenska fartyget Eugenie, som seglade jorden runt 1851. Mer än hälften av besättningen ombord kom från Blekinge. I texten möter vi inte bara befälen utan också manskapet och flera blekingska personöden träder fram.

Innehåll i nummer 2/2023:

Ärkebiskop Asser och Eskilstorp
Resultat från en arkeologisk undersökning av en storgård
av Therese Ohlsson, Bengt Söderberg och Kristian Brink

Sveriges första världsomsegling i nytt ljus
Besättningsmän från Blekinge på fregatten Eugenie
av Ulf Helgesson

Inbjudan till Ales utflykt 2023

Meddelande från Ales ordförande
Ny layout och ny hemsida!

Ale nr 1/ 2023

”På den hellige kirkes vegne”

Lundensiske domme i ægteskabssager 1577-1579 av Per Ingesman.

Ronneby kyrka och dess första vapenhus
av Ulf Helgesson

Två koggar från 1300-talet undersökta i Varberg
Ander Gutehall, Staffan von Arbin & Elisabet Schager